Alla partier är överens om att statsfinanserna måste stärkas. I riksdagsvalet tar man också ställning till hur detta ska göras. Det finns två alternativ. Ett alternativ är samlingspartiets och sannfinländarnas nedskärningslinje där notan betalas av låginkomsttagare och de som behöver vård och service. Det andra alternativet är SDP:s alternativ där de offentliga finanserna stärks genom satsningar som ökar sysselsättning samt genom en rättvis justering av inkomst- och utgiftsposterna.
Samlingspartiets och sannfinländarnas alternativ är tuffa slag mot välfärdsstaten, även om båda partierna gör sitt bästa för att dölja detta faktum. Sannfinländarna kör en osthyvel-princip med nedskärningar på 2-4 procent på alla förvaltningsområden. Detta skulle helt konkret innebära under den kommande valperioden nedskärningar på upp till 10 miljarder euro — alltså ännu mera än Samlingspartiet!
Nedskärningarna kommer i hög grad att drabba de offentliga välfärdstjänsterna och det går inte att göra detta utan att köra över de som jobbar inom vården och omsorgen. Det att samlingspartiet föreslår nedskärningar i de sociala trygghetssystemen i miljardklassen är obegripligt i en tid då många redan nu vänder på slantar i en tid av de stigande priser. Dessutom låter Samlingspartiets oro för skuldsättningen något falskt då man i samma andetag lovar skattelättnader för de rikaste.
SDP anser att de kortsiktiga nedskärningarnas väg nu är slutkörd. Vi har inte råd med en spiral där man med fyra års mellanrum skär ned på servicen som möjliggör en fungerande vardag och sedan kompenserar den skada som nedskärningarna orsakar med ytterligare utgifter.
Det betyder inte att man inte alls kan gå göra vissa behövliga inbesparingar. SDP är berett att göra rättvisa utgiftsbesparingar. Till exempel skadliga företagsstöd, anskaffningskostnader inom den offentliga sektorn, användning av utrymmen och resekostnader är sparobjekt som inte riktar sig mot tjänster eller skadar de mest utsatta. Staten ska också samla in mer inkomster t.ex. genom att åtgärda luckor i beskattningen och ingripa i aggressiv skatteplanering.
Det viktigaste är dock att satsa på det som främjar tillväxt så som utbildning, sysselsättning, forskning, utveckling och innovation samt människors välfärd. Det behövs mod och tålamod att satsa på Finlands framgång också på längre sikt.
Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat
Kim Berg (SDP), riksdagskandidat