Jacobs blogg

Både klimatmålen och kriget i Ukraina påminner oss om hur viktigt det är att minska vårt fossilberoende. Vi får inte göra oss beroende av auktoritära stater som livnär sig på olja och gas. Andelen förnybart i vår elproduktion behöver öka steg för steg. Därför behöver vi i Finland på ett balanserat sätt bygga ut vindkraften då samhället alltmera elektrifieras. Här ligger Österbotten redan i framkant då hela 14% av Finlands totala vindkraft produceras i vårt eget landskap.

Ska vi rädda vår planet krävs kraftfulla åtgärder nu. Vindkraften ger oss möjlighet att nå klimatmålen som planerat och den ger oss tillgång till innovationer, nya teknologier och investeringar. Med hjälp av vindkraften utvecklas möjligheten att lagra energi i form av vätgas. Dessa satsningar sätter Österbotten på världskartan och skapar nya jobb.

Men det är inte bara att tuta och köra. De synpunkter Marcus Jansson lovvärt lyfter fram i lördagens ÖT och VBL manar till eftertanke och handling. Lagstiftning och tillståndsprocesser måste fås i ordning. Konsekvenserna för miljön i stort, och vattenområdena måste vara grundligt utredda. Lokalsamhället måste involveras och i samtliga projekt dra nytta av etableringarna. Även havsbaserad vindkraft måste generera tillräckliga skatteintäkter till välfärden och till lokalsamhället. Markägare ska ha rätt till skälig ersättning. Jag tycker också vi måste ställa krav på hur kraftledningarna dras. Hellre havs- och jordkablar än luftledningar som gör betydligt större intrång på vår fina natur och kust. 

Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat

Satsningar på utbildning och forskning är viktiga för att Finland ska stärka sin konkurrenskraft. Men lika viktigt är det att vi ser till att de som studerar har tid och resurser att studera. 

I egenskap av tidigare styrelsemedlem i Åbo Akademis Studentkår vet jag hur viktigt det är att studiestödet håller jämn takt med inflationen.  Det är också viktigt att bostadsbidraget räcker till för att klara av boendekostnaderna. Vi ska inte skära i bostadsbidragen som högern föreslår för det skulle drabba många hårt. Vi behöver istället minska den lånebaserade andelen av studieutkomsten och ge alla som blir klara med sina studier den bästa starten i livet. 

Det befintliga systemet med räntebidrag som innebär att FPA betalar räntan på studielånet kan ses över för att gälla fler utexaminerade. Speciellt de som efter studierna har svårt att hitta jobb, hankar sig fram på korta vikariat eller deltidsjobb. 

Jag tycker överlag att våra stödsystem bättre behöver beakta att mycket kan hända i en människas liv. Studielånskompensationen som innebär att FPA betalar 40 procent av den del av studielånet som överstiger 2 500 är ett smart sätt att uppmuntra till att avlägga examen inom tidsfristen samtidigt som man minskar storleken på studielånet. Men det finns behov för en större flexibilitet. Det att man blir klar ett halvår eller ett år senare än beräknad studietakt kunde ändå belönas i någon form. Exempelvis 30 procent om studierna av olika orsaker fördröjdes med ett år. 20 procent om det dröjde två år. Det ger en liten välbehövlig morot till alla att göra klart studierna och det vinner hela samhället på. 

Då man studerar är det också viktigt att det finns möjlighet till föreningsliv, rekreation och motion. Studenthälsan behöver också en tillräcklig finansiering. Vi måste överlag satsa på det förebyggande arbetet så att alla mår bra i studielivet och sedan också i arbetslivet. 

Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat i Vasa valkrets

Koulutukseen ja tutkimukseen panostaminen on tärkeää Suomen kilpailukyvyn vahvistamiseksi. Yhtä tärkeää on kuitenkin varmistaa, että opiskelijoilla on aikaa ja resursseja opiskella.

Åbo Akademin ylioppilaskunnan entisenä hallituksen jäsenenä tiedän, miten tärkeää on, että opintotuki pysyy inflaation tahdissa. On myös tärkeää, että asumistuki on riittävän suuri, jotta asumismenoista pystyy selviämään. Emme saa leikata asumistukia, kuten oikeisto ehdottaa, sillä monet kärsisivät siitä. Meidän on sen sijaan vähennettävä lainan osuutta opiskelijoiden tuloista ja annettava kaikille opinnoistaan valmistuneille paras mahdollinen alku elämässä.

Nykyistä korkotukijärjestelmää, jossa Kela maksaa opintolainan koron, voidaan laajentaa koskemaan useampia tutkinnon suorittaneita. Erityisesti heidän osaltaan, joilla on opintojen jälkeen vaikeuksia löytää työtä, työskentelevät lyhyissä sijaisuuksissa tai osa-aikatyössä.

Kaiken kaikkiaan olen sitä mieltä, että tukijärjestelmissämme on otettava paremmin huomioon se, että ihmisen elämässä voi tapahtua paljon. Opintolainahyvitys, jossa Kela maksaa 40 prosenttia 2 500:n ylittävästä opintolainaosuudesta, on fiksu keino kannustaa tutkinnon suorittamiseen määräajassa vähentäen samalla opintolainan määrää. Joustavuutta on kuitenkin lisättävä. Vaikka valmistuisikin puoli vuotta tai vuosi laskennallisen valmistumisajan jälkeen, valmistuminen voitaisiin kuitenkin palkita jossain muodossa. Kompensaation voisi olla esimerkiksi 30 prosenttia, jos opinnot viivästyvät jostakin syystä vuodella. Ja 20 prosenttia, jos viivästyminen on kaksi vuotta. Se antaa kaikille tarpeellisen kannustimen valmistua opinnoista, ja koko yhteiskunta voittaa.

Opiskellessa on myös tärkeää, että on mahdollisuus yhdistystoimintaan, virkistäytymiseen ja liikuntaan. Opiskelijaterveydenhuolto tarvitsee myös riittävän rahoituksen. Kaiken kaikkiaan on panostettava ennaltaehkäisyyn, jotta kaikki voivat hyvin opiskelijaelämässä ja sitten myös työelämässä.

Jacob Storbjörk (SDP), eduskuntavaaliehdokas

För att våra österbottniska företag ska kunna fortsätta växa är det viktigt att vi aktivt jobbar med sysselsättningsfrågorna. Vi behöver hjälpa de som står utanför arbetsmarknaden. Här är satsningar på utbildning och omskolning oerhört viktiga. I Finland har vi över 250 000 arbetslösa arbetssökande. Jag vill arbeta för att fler av dem under nästa mandatperiod hittar sysselsättning.

Vi har också en åldrande befolkning och vi behöver bli fler finländare för att trygga en hållbar tillväxt. Vi behöver värna om en fungerande vardag och tillräckliga stöd till barnfamiljerna. Vi behöver också främja arbetskraftsinvandringen och även då det gäller personer som kommer till Finland från länder utanför EU.

Men till skillnad från Svenska folkpartiet skulle jag inte slopa tillgångsprövningen för utländsk arbetskraft, även kallad behovsprövning. Behovsprövningen innebär att vi stöder arbetskraftsinvandring till branscher där det råder brist på arbetskraft. Men behovsprövningen innebär också att vi inte stöder arbetskraftsinvandring till branscher där det finns finländare som kunde göra jobbet.

De flesta EU-länder har motsvarande reglering då det kommer till arbetskraftsinvandring. Sverige är här ett undantag. År 2008 valde den dåvarande borgerliga regeringen i Sverige med stöd av miljöpartiet att slopa behovsprövningen. Följderna för den svenska arbetsmarknaden har varit en ökad risk för handel med arbetstillstånd och svart ekonomi.

Jag tycker vi borde ta lärdom av de svenska erfarenheterna och inte begå samma misstag. 

Särskilt orolig blir jag när de som vill slopa behovsprövningen även vill slopa allmänbindande kollektivavtal. Jag tror de flesta förstår att i fall företag själva i större utsträckning tillåts definiera sina egna lägsta löner och ges fria händer att själva ta in utländsk arbetskraft är det en ekvation som ökar riskerna för lönedumpning och osäkra anställningar.

Men visst har nuvarande system i Finland sina brister. Vi behöver försnabba processerna och förenkla dem så att våra företag kan rekrytera de arbetstagare man behöver. Men det kan vi göra utan att slopa behovsprövningen.

Sedan tror jag det är viktigt att se den lilla människan i processen. De som kommer till vårt land finns inte till för att lösa våra problem och vår försörjningskvot. De förväntar sig trygghet, goda löner och möjligheter att skapa en bra framtid för sig och sin familj.

Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat

Alla partier är överens om att statsfinanserna måste stärkas. I riksdagsvalet tar man också ställning till hur detta ska göras. Det finns två alternativ. Ett alternativ är samlingspartiets och sannfinländarnas nedskärningslinje där notan betalas av låginkomsttagare och de som behöver vård och service. Det andra alternativet är SDP:s alternativ där de offentliga finanserna stärks genom satsningar som ökar sysselsättning samt genom en rättvis justering av inkomst- och utgiftsposterna.

Samlingspartiets och sannfinländarnas alternativ är tuffa slag mot välfärdsstaten, även om båda partierna gör sitt bästa för att dölja detta faktum. Sannfinländarna kör en osthyvel-princip med nedskärningar på 2-4 procent på alla förvaltningsområden. Detta skulle helt konkret innebära under den kommande valperioden nedskärningar på upp till 10 miljarder euro — alltså ännu mera än Samlingspartiet!

Nedskärningarna kommer i hög grad att drabba de offentliga välfärdstjänsterna och det går inte att göra detta utan att köra över de som jobbar inom vården och omsorgen. Det att samlingspartiet föreslår nedskärningar i de sociala trygghetssystemen i miljardklassen är obegripligt i en tid då många redan nu vänder på slantar i en tid av de stigande priser. Dessutom låter Samlingspartiets oro för skuldsättningen något falskt då man i samma andetag lovar skattelättnader för de rikaste.  

SDP anser att de kortsiktiga nedskärningarnas väg nu är slutkörd. Vi har inte råd med en spiral där man med fyra års mellanrum skär ned på servicen som möjliggör en fungerande vardag och sedan kompenserar den skada som nedskärningarna orsakar med ytterligare utgifter.

Det betyder inte att man inte alls kan gå göra vissa behövliga inbesparingar. SDP är berett att göra rättvisa utgiftsbesparingar. Till exempel skadliga företagsstöd, anskaffningskostnader inom den offentliga sektorn, användning av utrymmen och resekostnader är sparobjekt som inte riktar sig mot tjänster eller skadar de mest utsatta. Staten ska också samla in mer inkomster t.ex. genom att åtgärda luckor i beskattningen och ingripa i aggressiv skatteplanering.

Det viktigaste är dock att satsa på det som främjar tillväxt så som utbildning, sysselsättning, forskning, utveckling och innovation samt människors välfärd. Det behövs mod och tålamod att satsa på Finlands framgång också på längre sikt.

Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat

Kim Berg (SDP), riksdagskandidat

I val är det frågan om vägval. Val mellan olika värderingar. Val som påverkar allas vår vardag och Finlands framtid. I riksdagsvalet 2019 fick vi socialdemokrater fullmakt att inleda en förändring. Den här förändringen har vi nu inlett och nu söker vi förtroende i detta val för fyra nya år.

Vi värnar om en fungerande vardag. Vi vill göra dagvården mera tillgänglig, bygga vidare på vår jämlika grundskola och trygga alla ungas rätt till en avgiftsfri gymnasie- eller yrkesutbildning. Alla äldre ska kunna lita på att man får den vård och den hjälp man behöver. Pensionerna ska räcka till och vi vill fortsätta höja de lägsta pensionerna. 

SDP ser även till regionernas olika behov. För Österbotten är goda kommunikationer, med vägar, hamnar och flygfält av största betydelse. En fortsatt satsning på riksåttan ser vi som absolut nödvändig. Hamnarna måste få möjlighet till fortsatt utbyggnad. Järnvägtrafiken ska fungera både för godstrafik och persontrafik. Karleby-Jakobstads flygfält som ligger i Kronoby har alla möjligheter att fortsätta sin verksamhet om vi skapar de rätta förutsättningarna.

Den för Österbotten så viktiga exportindustrin behöver all denna infrastruktur. Österbottens möjligheter att bli en nyckelspelare i den gröna omställningen behöver tryggas. Karleby och Jakobstad ligger synnerligen bra till för driva utvecklingen vidare. Tillsammans kan vi göra det. Låt oss göra det.

Jacob Storbjörk, riksdagskandidat, Jakobstad

Tiina Isotalus, riksdagskandidat, Karleby

Statsminister Sanna Marin (SDP) har framgångsrikt lett landet igenom en rad svåra kriser. I henne har vi har en finländsk statsminister som resten av världen känner och respekterar. 

Regeringen Marin har under denna period höjt de lägsta pensionerna, genomfört en familjeledighetsreform, stärkt sysselsättningen och drivit på klimat- och miljöarbetet. Vi menar att det är viktigt att Finland även i fortsättningen leds av socialdemokraterna så att detta goda framtidsarbete ska kunna fortsätta. 

Socialdemokraterna är också garanten för att svenska språkets ställning inte försämras. SDP vågar tydligt säga nej till regeringssamarbete med Sannfinländarna, och därmed ett klart nej till deras finskhetsprogram. Vi socialdemokrater vill stärka svenskans ställning genom att förverkliga målsättningarna i nationalspråksstrategin. Detta är viktigt för Åland och för Svenskfinland. 

Vi socialdemokratiska riksdagskandidater i Finland och på Åland ska göra allt vi kan för att trygga ett återval av Sanna Marin. Vi har alltid haft ett gott samarbete mellan våra två socialdemokratiska partier. Vi vill gemensamt förbättra relationerna mellan Finland och Åland, samt framgångsrikt driva viktiga frågor. Nästa mandatperiod ska vi se till att en ny självstyrelselag förverkligas.  

Nina Fellman (S),  Ålands valkrets 

Henrik Löthman (S), Ålands valkrets 

Arsim Zekaj (S), Ålands valkrets 

Kristne Dzene (S), Ålands valkrets 

Dimitri Qvintus (SDP), Helsingfors valkrets 

Jacob Storbjörk (SDP), Vasa valkrets 

Anna Caldén (SDP), Vasa valkrets 

Peter Sjökvist (SDP), Vasa valkrets 

Leif Grönroos (SDP), Egentliga Finlands valkrets 

Johan Kvarnström (SDP), Nylands valkrets 

Anette Karlsson (SDP), Nylands valkrets 

Människans behov av rekreation är livsviktig på många sätt. Undersökningar visar att vi mår bra av naturkontakt både fysisk och psykiskt. Friluftsliv betyder ofta någon form av fysisk aktivitet men för mig betyder naturen också enskilda möten med naturen i form av avkoppling, minskad stress samt återhämtning. 

Det fanns en tid då naturen var en naturlig del av våra liv. Som barn klättrade vi i träd, byggde kojor i skogen och utforskade våra gräsmattor utanför hemmet. Idag har kanske inte alla människor ens tillgång till grönområden. Undersökningar påvisar också att asfalt och betong inte är hälsosam i längden. Lyckligtvis finns det kommuner som faktiskt jobbar aktivt med att tillföra nya parker, ängar och träd genom olika projekt. Österbotten är med i flera projekt. 

Jag har fått växa upp i närheten av en levande landsbygd som erbjuder med många rekreationsområden. Jag har också haft förmånen av att få ta del av den äldre generationens erfarenheter och kunskap.

Med rekreationsområden menas att man reserverar områden för allmän rekreation och friluftsliv. Områdena bör planeras så att de fäster uppmärksamhet på miljön, läget i det ekologiska nätverket och dess betydelse för naturens mångfald. I denna planering är det viktigt att involvera den vanliga kommuninvånaren. För när var och en av oss involveras ökar också förståelsen för miljöarbetet. Lokalkännedom gör också besluten i regel bättre. 

Grönområden, vattenområden och skogen säkerställer naturens skönhet och mångfald. Skogen är för mig ett särskilt viktigt rekreationsområde och där hittar jag lugnet.

Jag vill i riksdagen vara en sund och balanserad röst för miljön. Vi behöver också fortsätta modernisera vår industri att bli föregångare på klimatsmarta lösning, främja cirkulär ekonomi och ställa om vår elproduktion att bli mindre fossilbaserad. Det stärker vår konkurrenskraft och skapar nya jobb. Låt naturen ge oss den livskraft vi så väl behöver.

Jacob Storbjörk (SDP)

Riksdagskandidat

Jag är stolt över att leva i ett nordiskt välfärdssamhälle. Jag är också stolt över arbetarrörelsens framgångsrika insats för allmän och lika rösträtt, rätt till semester och 8-timmars arbetsdag.

Vårt välstånd skapas av företagande och arbete. I takt med att arbetsproduktivitet förbättras med bättre hjälpmedel, nya metoder, maskiner och digitalisering kan allt fler varor och tjänster produceras i en allt snabbare takt och till en allt lägre kostnad. Vi är alla vinnare i denna utveckling. Men jag tycker att vårt lands arbetstagare ska få sin beskärda del. Det handlar om löner, men det handlar också om arbetsvillkor och arbetstider.

Då jag läste kristdemokraten May-Gret Axells insändare i tidningen var det som ett eko från en förgången tid. Retoriken som används emot förslaget på en fyra dagars arbetsvecka påminner om den som användes för att slå ner kraven på 8-timmars arbetsdag för över 100 år sedan. Lyckligtvis fanns det då liksom nu modiga kvinnor och män som inser att effektivitet inte nås enbart av att klämma ut så många arbetstimmar som möjligt ur en människa. En människa behöver också vila och tid att återhämta sig.

Resultaten från en studie som gjordes i Storbritannien talar sitt tydliga språk. Deltagarna i studien fick mer arbete gjort på fyra dagar än på fem dagar. Dessutom började de må bättre både fysiskt och psykiskt. Det blev också mindre frånvaro och fler fortsatte jobba kvar på arbetsplatsen, vilket resulterade i besparingar på rekryteringskostnader.

En kortare arbetsvecka är absolut framtiden. Jag tror vi gör klokt i att börja med fler testförsök och gärna inom åldringsvården och hemvården. Redan nu är det praxis på många enheter att de flesta jobbar deltid, helt enkelt för att få i längden orkar jobba heltid. För dem är en 30-timmars arbetsvecka och en lön som motsvarar heltid det enda rätta i längden. Sedan tror jag fler branscher redan nu i sina kollektivavtal kunde eftersträva mera ledig tid för sina arbetstagare. Exempelvis en 35-timmars arbetsvecka som redan är verklighet för många i Europa.

Axell räknade upp yrkesgrupper i sin insändare. Låt mig svara med att säga att jag helst inte lägger mig på ett operationsbord om kirurgen och vårdpersonalen befinner sig på bristningsgränsen och aldrig hinner vila ut. Jag vill inte vara den åldring som inte får den hjälpande hand man behöver för ingen sökte jobbet som hemvårdare. Jag vill inte vara den arbetstagare som gick in i väggen då arbetstakten var alldeles för hög och kollegorna för få. Jag ser människan och kommer jobba för en fungerande vardag om jag blir invald.

Jacob Storbjörk (SDP)

Riksdagskandidat i Vasa valkrets