Jacobs blogg

Jag var en av dem som i skolan inte prioriterade språk. Jag tog bara de nödvändiga kurserna, och flera lektioner i främmande språk uteblev. Det ångrar jag idag. Men tack vare vårt fantastiska system med fri bildning har kurser på Arbis och Medborgarinstitut blivit en räddning. Förra året kunde jag fira avklarade studier i tyska – nu finns studieprestationen svart på vitt i min studieinfo. Sehr gut!

Den borgerliga regeringens nedskärningar i kultur, tredje sektorn och den fria bildningen har katastrofala följder. Många kurser är hotade, kursavgifter stiger och många Medborgarinstitut är under hård press. Tröskeln att delta i fri bildning höjs kraftigt. Och jag är långt ifrån ensam om min skolhistoria – vi är många.

Tänk på alla de som vill lära sig fler språk. Tänk på de som vill röra på sig i grupp, töja på kroppen med exempelvis yoga eller varför inte lära sig väva en ny trasmatta till tamburen. Tänk på de äldre som vill bryta ensamheten genom att delta i en kurs och samtidigt lära sig något nytt.

Fri bildning är inte bara bildning. Det är förebyggande insatser för välmående som vi  gör idag så att vi kan undvika många av de kostnader som uppstår till följd av ensamhet och ohälsa i morgon.

Jag vill att vi i Grankulla gör bättre än denna regering – att vi förstår att investera i människor. Därför oroas jag av att Grankullas stadsstyrelse köpt konsulttjänster för att bland annat utreda Medborgarinstitutets och Petra-fastighetens framtid. Visst kan verksamheter effektiviseras, och jag tror på ökat samarbete mellan olika Arbis och Medborgarinstitut i huvudstadsregionen. Det är också hög tid att Grankulla ansluter sig till Ilmonet-plattformen.

Men att montera ner den fria bildningen och riva en historisk byggnad som Petra vore en skandal. Tvärtom borde vi rusta upp Petra och fylla det med liv och verksamhet. Kanske planeringen av det orealistiska “ormhuset” kan lära oss att värna om det vi har och om våra vackra och historiska miljöer.

Jacob Storbjörk (SDP), kandidat i kommunalvalet, Grankulla

Regeringen skär ytterligare 75 miljoner euro från utbildningen – men säger inte var. Det sker i ett känsligt läge inför vårens kommunal- och välfärdsområdesval. Samlingspartiets Petteri Orpo lovade inför riksdagsvalet att utbildningen skulle vara under ett speciellt skydd, och Sannfinländarnas Riikka Purra betonade behovet av ökade resurser inom grundskolan och yrkesutbildningen. Nu ser vi motsatsen.

Regeringen började med att skära 120 miljoner euro bort från yrkesutbildningen – ett område där behovet av utbildad arbetskraft växer när äldre årskullar pensioneras. Resultatet är stängda enheter, uppsägningar och minskad närundervisning. Närundervisningen har redan varit otillräcklig, och nedskärningarna förvärrar situationen ytterligare.

Nu väntar nya nedskärningar på 75 miljoner euro inom undervisnings- och kulturministeriets område. Regeringen avslöjar inte vilka sektorer som drabbas. Klipper Purra återigen i yrkesutbildningen, eller kanske grundskolan eller småbarnspedagogiken? Tystnaden skapar osäkerhet.

Samtidigt genomför högerregeringen en ideologiskt styrd nedmontering av välfärdssamhället. Den offentliga vården får det allt tuffare medan vårdjättarna presenterar nya vinster. Allt detta med SFP:s tysta tillåtelse. Tjänster riskerar att bli otillräckliga och köerna växa. Allt detta tvingar människor till privata alternativ – om de har råd.

Vi socialdemokrater värnar om den offentliga vården. Vi vill investera i barn och ungas framtid: tvåårig förskola, mindre undervisningsgrupper i grundskolan och bättre tillgång till mentalvårdstjänster. Vi vill motverka marginalisering genom tillgängliga stödtjänster och att barn och unga har rätt till en avgiftsfri hobby. Det är även viktigt att Esbo och Grankulla tryggar tillräckliga resurser till skolan och småbarnspedagogiken, samt finner områden där vi kan samarbeta. Hur kommer regeringen att skära? Väljarna har rätt att veta innan de går till val!

John Liljelund

kandidat i kommunal- och välfärdsområdesvalet, SDP, Esbo

Jacob Storbjörk

kandidat i kommunalvalet, SDP, Grankulla

Grankulla är en villastad känd för sin fina miljö och närheten till naturen. Samtidigt är det viktigt att säkerställa ett mångsidigt bostadsutbud så att både nuvarande och framtida invånare kan hitta ett hem som passar deras behov. Ett tillräckligt utbud av höghus- och radhuslägenheter är viktigt för att behålla nuvarande befolkningsantal. I första hand borde vi satsa på att underlätta renovering och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet.

Vi kan ta vårt eget husbolag som exempel. Då vi visade intresse att köpa tomten av staden blev stadens bemötande mindre rimligt. Staden hade nämligen långt tidigare valt att utöka byggrätten, vilket på ett konstgjort sätt höjde försäljningspriset av tomten. Detta försvårar ett långsiktigt förvaltande av en fastighet med historia ritad av arkitekt Hilding Ekelund – samma arkitekt som står bakom Helsingfors konsthall och som med sitt bidrag kom tvåa i arkitekttävlingen för riksdagshuset.

Husbolaget i fråga har ingen nytta av en utökad byggrätt. Varför skulle vi önska ändra på en arkitektritad fastighet? Det är något vi tvärtom önskar bevara. En omfattande sanering har vi gjort och fler satsningar kommer vi att göra. Husbolagets ekonomi är välskött. Grankulla borde göra som vi och faktiskt värna om Hilding Ekelunds arkitektoniska arv. Staden behöver nu och i fortsättningen lyssna mer på kommuninvånare och fastighetsägare, tillsammans hitta lösningar som möjliggör både bevarande av fina byggnader och miljöer, samt utveckling och modernisering av en fastighet.

Jacob Storbjörk, SDP, Grankulla

Marjut Uusmäe, Liberalpartiet – Frihet att välja, Grankulla

Grankullas styrkor är många. Jag tror att många väljer att bosätta sig här eftersom vi är en trivsam stad med god kommunal service, vackra och historiska miljöer samt närhet till naturen. Stadens tvåspråkighet är en annan styrka vi måste värna om, liksom trivsamma skolor och daghem som har tillräckliga resurser och verkar i ändamålsenliga lokaler. Åtminstone var dessa faktorer avgörande för mig och min fru när vi valde att flytta till Grankulla för drygt tre år sedan.

Därför anser jag att vi ska bygga vidare på dessa styrkor. Vårt mål bör vara att bli bäst i landet på förebyggande arbete. Det ska vara lätt att röra på sig, må bra och få den hjälp man behöver i vardagen. Genom att satsa på barn, unga och äldre i tid skapar vi en tryggare och mer välmående stad. Genom att prioritera förebyggande insatser idag kan vi också undvika många av de kostnader som uppstår till följd av ensamhet och ohälsa.

Staden bör erbjuda ett brett utbud av motions- och fritidsaktiviteter. Jag är själv en aktiv simhallsbesökare och ser med oro på simhallens framtid, särskilt med tanke på hur länge nuvarande simhall går att upprätthålla och hur det nya finskspråkiga skolcentret som planeras påverkar området. Jag vill jobba för att simning och vattenträning även i framtiden ska vara möjligt i Grankulla – det är viktigt för både kropp och själ.

Kauniainen on huvilakaupunki, joka on tunnettu kauniista ympäristöstään ja luonnonläheisyydestä. Samalla on tärkeää varmistaa monipuolinen asuntotarjonta, jotta sekä nykyiset että tulevat asukkaat voivat löytää tarpeisiinsa sopivan kodin.

Riittävä kerrostalojen ja rivitaloasuntojen tarjonta on tärkeää nykyisen väestömäärän säilyttämiseksi. Ensisijaisesti tulee panostaa olemassaolevan kiinteistökannan kunnostamiseen ja kehittämiseen.

Voimme ottaa esimerkiksi oman taloyhtiömme. Kun taloyhtiö alkoi keskustella kaupungin kanssa tontin ostamisesta, kaupungin vastaus ei ollut paras mahdollinen. Kaupunki oli päättänyt aiemmin lisätä tontin rakennusoikeutta, mikä nosti ostohintaa keinotekoisesti. Tämä hankaloittaa kiinteistön hallinnoimista pitkällä aikavälillä. Kyseessä on historiallinen kiinteistö, jonka on suunnitellut arkkitehti Hilding Ekelund – sama arkkitehti, joka on suunnitellut Helsingin taidehallin ja jonka suunnitelma aikanaan sijoittui toiseksi Eduskuntatalon arkkitehtikilpailussa.

Kyseinen taloyhtiö ei hyödy lisätystä rakennusoikeudesta. Miksi haluaisimme muuttaa arkkitehdin suunnittelemaa rakennusta? Päinvastoin, haluamme säilyttää sen. Olemme jo toteuttaneet laajan LVIS-peruskorjauksen ja tulemme tekemään lisää investointeja tulevaisuudessa. Taloyhtiömme talous on hyvässä kunnossa.

Kauniaisten kaupungin tulisi ottaa meistä mallia ja arvostaa Hilding Ekelundin arkkitehtonista perintöä. Kaupungin on nyt ja tulevaisuudessa kuunneltava asukkaita ja kiinteistönomistajia sekä löydettävä yhdessä ratkaisuja, jotka mahdollistavat sekä kauniiden rakennusten ja ympäristön säilyttämisen, että kiinteistöjen kehittämisen ja nykyaikaistamisen.

Jacob Storbjörk, SDP, Kauniainen

Marjut Uusmäe, Liberaalipuolue – Vapaus valita, Kauniainen

Både klimatmålen och kriget i Ukraina påminner oss om hur viktigt det är att minska vårt fossilberoende. Vi får inte göra oss beroende av auktoritära stater som livnär sig på olja och gas. Andelen förnybart i vår elproduktion behöver öka steg för steg. Därför behöver vi i Finland på ett balanserat sätt bygga ut vindkraften då samhället alltmera elektrifieras. Här ligger Österbotten redan i framkant då hela 14% av Finlands totala vindkraft produceras i vårt eget landskap.

Ska vi rädda vår planet krävs kraftfulla åtgärder nu. Vindkraften ger oss möjlighet att nå klimatmålen som planerat och den ger oss tillgång till innovationer, nya teknologier och investeringar. Med hjälp av vindkraften utvecklas möjligheten att lagra energi i form av vätgas. Dessa satsningar sätter Österbotten på världskartan och skapar nya jobb.

Men det är inte bara att tuta och köra. De synpunkter Marcus Jansson lovvärt lyfter fram i lördagens ÖT och VBL manar till eftertanke och handling. Lagstiftning och tillståndsprocesser måste fås i ordning. Konsekvenserna för miljön i stort, och vattenområdena måste vara grundligt utredda. Lokalsamhället måste involveras och i samtliga projekt dra nytta av etableringarna. Även havsbaserad vindkraft måste generera tillräckliga skatteintäkter till välfärden och till lokalsamhället. Markägare ska ha rätt till skälig ersättning. Jag tycker också vi måste ställa krav på hur kraftledningarna dras. Hellre havs- och jordkablar än luftledningar som gör betydligt större intrång på vår fina natur och kust. 

Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat

Satsningar på utbildning och forskning är viktiga för att Finland ska stärka sin konkurrenskraft. Men lika viktigt är det att vi ser till att de som studerar har tid och resurser att studera. 

I egenskap av tidigare styrelsemedlem i Åbo Akademis Studentkår vet jag hur viktigt det är att studiestödet håller jämn takt med inflationen.  Det är också viktigt att bostadsbidraget räcker till för att klara av boendekostnaderna. Vi ska inte skära i bostadsbidragen som högern föreslår för det skulle drabba många hårt. Vi behöver istället minska den lånebaserade andelen av studieutkomsten och ge alla som blir klara med sina studier den bästa starten i livet. 

Det befintliga systemet med räntebidrag som innebär att FPA betalar räntan på studielånet kan ses över för att gälla fler utexaminerade. Speciellt de som efter studierna har svårt att hitta jobb, hankar sig fram på korta vikariat eller deltidsjobb. 

Jag tycker överlag att våra stödsystem bättre behöver beakta att mycket kan hända i en människas liv. Studielånskompensationen som innebär att FPA betalar 40 procent av den del av studielånet som överstiger 2 500 är ett smart sätt att uppmuntra till att avlägga examen inom tidsfristen samtidigt som man minskar storleken på studielånet. Men det finns behov för en större flexibilitet. Det att man blir klar ett halvår eller ett år senare än beräknad studietakt kunde ändå belönas i någon form. Exempelvis 30 procent om studierna av olika orsaker fördröjdes med ett år. 20 procent om det dröjde två år. Det ger en liten välbehövlig morot till alla att göra klart studierna och det vinner hela samhället på. 

Då man studerar är det också viktigt att det finns möjlighet till föreningsliv, rekreation och motion. Studenthälsan behöver också en tillräcklig finansiering. Vi måste överlag satsa på det förebyggande arbetet så att alla mår bra i studielivet och sedan också i arbetslivet. 

Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat i Vasa valkrets

Koulutukseen ja tutkimukseen panostaminen on tärkeää Suomen kilpailukyvyn vahvistamiseksi. Yhtä tärkeää on kuitenkin varmistaa, että opiskelijoilla on aikaa ja resursseja opiskella.

Åbo Akademin ylioppilaskunnan entisenä hallituksen jäsenenä tiedän, miten tärkeää on, että opintotuki pysyy inflaation tahdissa. On myös tärkeää, että asumistuki on riittävän suuri, jotta asumismenoista pystyy selviämään. Emme saa leikata asumistukia, kuten oikeisto ehdottaa, sillä monet kärsisivät siitä. Meidän on sen sijaan vähennettävä lainan osuutta opiskelijoiden tuloista ja annettava kaikille opinnoistaan valmistuneille paras mahdollinen alku elämässä.

Nykyistä korkotukijärjestelmää, jossa Kela maksaa opintolainan koron, voidaan laajentaa koskemaan useampia tutkinnon suorittaneita. Erityisesti heidän osaltaan, joilla on opintojen jälkeen vaikeuksia löytää työtä, työskentelevät lyhyissä sijaisuuksissa tai osa-aikatyössä.

Kaiken kaikkiaan olen sitä mieltä, että tukijärjestelmissämme on otettava paremmin huomioon se, että ihmisen elämässä voi tapahtua paljon. Opintolainahyvitys, jossa Kela maksaa 40 prosenttia 2 500:n ylittävästä opintolainaosuudesta, on fiksu keino kannustaa tutkinnon suorittamiseen määräajassa vähentäen samalla opintolainan määrää. Joustavuutta on kuitenkin lisättävä. Vaikka valmistuisikin puoli vuotta tai vuosi laskennallisen valmistumisajan jälkeen, valmistuminen voitaisiin kuitenkin palkita jossain muodossa. Kompensaation voisi olla esimerkiksi 30 prosenttia, jos opinnot viivästyvät jostakin syystä vuodella. Ja 20 prosenttia, jos viivästyminen on kaksi vuotta. Se antaa kaikille tarpeellisen kannustimen valmistua opinnoista, ja koko yhteiskunta voittaa.

Opiskellessa on myös tärkeää, että on mahdollisuus yhdistystoimintaan, virkistäytymiseen ja liikuntaan. Opiskelijaterveydenhuolto tarvitsee myös riittävän rahoituksen. Kaiken kaikkiaan on panostettava ennaltaehkäisyyn, jotta kaikki voivat hyvin opiskelijaelämässä ja sitten myös työelämässä.

Jacob Storbjörk (SDP), eduskuntavaaliehdokas

För att våra österbottniska företag ska kunna fortsätta växa är det viktigt att vi aktivt jobbar med sysselsättningsfrågorna. Vi behöver hjälpa de som står utanför arbetsmarknaden. Här är satsningar på utbildning och omskolning oerhört viktiga. I Finland har vi över 250 000 arbetslösa arbetssökande. Jag vill arbeta för att fler av dem under nästa mandatperiod hittar sysselsättning.

Vi har också en åldrande befolkning och vi behöver bli fler finländare för att trygga en hållbar tillväxt. Vi behöver värna om en fungerande vardag och tillräckliga stöd till barnfamiljerna. Vi behöver också främja arbetskraftsinvandringen och även då det gäller personer som kommer till Finland från länder utanför EU.

Men till skillnad från Svenska folkpartiet skulle jag inte slopa tillgångsprövningen för utländsk arbetskraft, även kallad behovsprövning. Behovsprövningen innebär att vi stöder arbetskraftsinvandring till branscher där det råder brist på arbetskraft. Men behovsprövningen innebär också att vi inte stöder arbetskraftsinvandring till branscher där det finns finländare som kunde göra jobbet.

De flesta EU-länder har motsvarande reglering då det kommer till arbetskraftsinvandring. Sverige är här ett undantag. År 2008 valde den dåvarande borgerliga regeringen i Sverige med stöd av miljöpartiet att slopa behovsprövningen. Följderna för den svenska arbetsmarknaden har varit en ökad risk för handel med arbetstillstånd och svart ekonomi.

Jag tycker vi borde ta lärdom av de svenska erfarenheterna och inte begå samma misstag. 

Särskilt orolig blir jag när de som vill slopa behovsprövningen även vill slopa allmänbindande kollektivavtal. Jag tror de flesta förstår att i fall företag själva i större utsträckning tillåts definiera sina egna lägsta löner och ges fria händer att själva ta in utländsk arbetskraft är det en ekvation som ökar riskerna för lönedumpning och osäkra anställningar.

Men visst har nuvarande system i Finland sina brister. Vi behöver försnabba processerna och förenkla dem så att våra företag kan rekrytera de arbetstagare man behöver. Men det kan vi göra utan att slopa behovsprövningen.

Sedan tror jag det är viktigt att se den lilla människan i processen. De som kommer till vårt land finns inte till för att lösa våra problem och vår försörjningskvot. De förväntar sig trygghet, goda löner och möjligheter att skapa en bra framtid för sig och sin familj.

Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat

Alla partier är överens om att statsfinanserna måste stärkas. I riksdagsvalet tar man också ställning till hur detta ska göras. Det finns två alternativ. Ett alternativ är samlingspartiets och sannfinländarnas nedskärningslinje där notan betalas av låginkomsttagare och de som behöver vård och service. Det andra alternativet är SDP:s alternativ där de offentliga finanserna stärks genom satsningar som ökar sysselsättning samt genom en rättvis justering av inkomst- och utgiftsposterna.

Samlingspartiets och sannfinländarnas alternativ är tuffa slag mot välfärdsstaten, även om båda partierna gör sitt bästa för att dölja detta faktum. Sannfinländarna kör en osthyvel-princip med nedskärningar på 2-4 procent på alla förvaltningsområden. Detta skulle helt konkret innebära under den kommande valperioden nedskärningar på upp till 10 miljarder euro — alltså ännu mera än Samlingspartiet!

Nedskärningarna kommer i hög grad att drabba de offentliga välfärdstjänsterna och det går inte att göra detta utan att köra över de som jobbar inom vården och omsorgen. Det att samlingspartiet föreslår nedskärningar i de sociala trygghetssystemen i miljardklassen är obegripligt i en tid då många redan nu vänder på slantar i en tid av de stigande priser. Dessutom låter Samlingspartiets oro för skuldsättningen något falskt då man i samma andetag lovar skattelättnader för de rikaste.  

SDP anser att de kortsiktiga nedskärningarnas väg nu är slutkörd. Vi har inte råd med en spiral där man med fyra års mellanrum skär ned på servicen som möjliggör en fungerande vardag och sedan kompenserar den skada som nedskärningarna orsakar med ytterligare utgifter.

Det betyder inte att man inte alls kan gå göra vissa behövliga inbesparingar. SDP är berett att göra rättvisa utgiftsbesparingar. Till exempel skadliga företagsstöd, anskaffningskostnader inom den offentliga sektorn, användning av utrymmen och resekostnader är sparobjekt som inte riktar sig mot tjänster eller skadar de mest utsatta. Staten ska också samla in mer inkomster t.ex. genom att åtgärda luckor i beskattningen och ingripa i aggressiv skatteplanering.

Det viktigaste är dock att satsa på det som främjar tillväxt så som utbildning, sysselsättning, forskning, utveckling och innovation samt människors välfärd. Det behövs mod och tålamod att satsa på Finlands framgång också på längre sikt.

Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat

Kim Berg (SDP), riksdagskandidat