Jacobs blogg

I val är det frågan om vägval. Val mellan olika värderingar. Val som påverkar allas vår vardag och Finlands framtid. I riksdagsvalet 2019 fick vi socialdemokrater fullmakt att inleda en förändring. Den här förändringen har vi nu inlett och nu söker vi förtroende i detta val för fyra nya år.

Vi värnar om en fungerande vardag. Vi vill göra dagvården mera tillgänglig, bygga vidare på vår jämlika grundskola och trygga alla ungas rätt till en avgiftsfri gymnasie- eller yrkesutbildning. Alla äldre ska kunna lita på att man får den vård och den hjälp man behöver. Pensionerna ska räcka till och vi vill fortsätta höja de lägsta pensionerna. 

SDP ser även till regionernas olika behov. För Österbotten är goda kommunikationer, med vägar, hamnar och flygfält av största betydelse. En fortsatt satsning på riksåttan ser vi som absolut nödvändig. Hamnarna måste få möjlighet till fortsatt utbyggnad. Järnvägtrafiken ska fungera både för godstrafik och persontrafik. Karleby-Jakobstads flygfält som ligger i Kronoby har alla möjligheter att fortsätta sin verksamhet om vi skapar de rätta förutsättningarna.

Den för Österbotten så viktiga exportindustrin behöver all denna infrastruktur. Österbottens möjligheter att bli en nyckelspelare i den gröna omställningen behöver tryggas. Karleby och Jakobstad ligger synnerligen bra till för driva utvecklingen vidare. Tillsammans kan vi göra det. Låt oss göra det.

Jacob Storbjörk, riksdagskandidat, Jakobstad

Tiina Isotalus, riksdagskandidat, Karleby

Statsminister Sanna Marin (SDP) har framgångsrikt lett landet igenom en rad svåra kriser. I henne har vi har en finländsk statsminister som resten av världen känner och respekterar. 

Regeringen Marin har under denna period höjt de lägsta pensionerna, genomfört en familjeledighetsreform, stärkt sysselsättningen och drivit på klimat- och miljöarbetet. Vi menar att det är viktigt att Finland även i fortsättningen leds av socialdemokraterna så att detta goda framtidsarbete ska kunna fortsätta. 

Socialdemokraterna är också garanten för att svenska språkets ställning inte försämras. SDP vågar tydligt säga nej till regeringssamarbete med Sannfinländarna, och därmed ett klart nej till deras finskhetsprogram. Vi socialdemokrater vill stärka svenskans ställning genom att förverkliga målsättningarna i nationalspråksstrategin. Detta är viktigt för Åland och för Svenskfinland. 

Vi socialdemokratiska riksdagskandidater i Finland och på Åland ska göra allt vi kan för att trygga ett återval av Sanna Marin. Vi har alltid haft ett gott samarbete mellan våra två socialdemokratiska partier. Vi vill gemensamt förbättra relationerna mellan Finland och Åland, samt framgångsrikt driva viktiga frågor. Nästa mandatperiod ska vi se till att en ny självstyrelselag förverkligas.  

Nina Fellman (S),  Ålands valkrets 

Henrik Löthman (S), Ålands valkrets 

Arsim Zekaj (S), Ålands valkrets 

Kristne Dzene (S), Ålands valkrets 

Dimitri Qvintus (SDP), Helsingfors valkrets 

Jacob Storbjörk (SDP), Vasa valkrets 

Anna Caldén (SDP), Vasa valkrets 

Peter Sjökvist (SDP), Vasa valkrets 

Leif Grönroos (SDP), Egentliga Finlands valkrets 

Johan Kvarnström (SDP), Nylands valkrets 

Anette Karlsson (SDP), Nylands valkrets 

Människans behov av rekreation är livsviktig på många sätt. Undersökningar visar att vi mår bra av naturkontakt både fysisk och psykiskt. Friluftsliv betyder ofta någon form av fysisk aktivitet men för mig betyder naturen också enskilda möten med naturen i form av avkoppling, minskad stress samt återhämtning. 

Det fanns en tid då naturen var en naturlig del av våra liv. Som barn klättrade vi i träd, byggde kojor i skogen och utforskade våra gräsmattor utanför hemmet. Idag har kanske inte alla människor ens tillgång till grönområden. Undersökningar påvisar också att asfalt och betong inte är hälsosam i längden. Lyckligtvis finns det kommuner som faktiskt jobbar aktivt med att tillföra nya parker, ängar och träd genom olika projekt. Österbotten är med i flera projekt. 

Jag har fått växa upp i närheten av en levande landsbygd som erbjuder med många rekreationsområden. Jag har också haft förmånen av att få ta del av den äldre generationens erfarenheter och kunskap.

Med rekreationsområden menas att man reserverar områden för allmän rekreation och friluftsliv. Områdena bör planeras så att de fäster uppmärksamhet på miljön, läget i det ekologiska nätverket och dess betydelse för naturens mångfald. I denna planering är det viktigt att involvera den vanliga kommuninvånaren. För när var och en av oss involveras ökar också förståelsen för miljöarbetet. Lokalkännedom gör också besluten i regel bättre. 

Grönområden, vattenområden och skogen säkerställer naturens skönhet och mångfald. Skogen är för mig ett särskilt viktigt rekreationsområde och där hittar jag lugnet.

Jag vill i riksdagen vara en sund och balanserad röst för miljön. Vi behöver också fortsätta modernisera vår industri att bli föregångare på klimatsmarta lösning, främja cirkulär ekonomi och ställa om vår elproduktion att bli mindre fossilbaserad. Det stärker vår konkurrenskraft och skapar nya jobb. Låt naturen ge oss den livskraft vi så väl behöver.

Jacob Storbjörk (SDP)

Riksdagskandidat

Jag är stolt över att leva i ett nordiskt välfärdssamhälle. Jag är också stolt över arbetarrörelsens framgångsrika insats för allmän och lika rösträtt, rätt till semester och 8-timmars arbetsdag.

Vårt välstånd skapas av företagande och arbete. I takt med att arbetsproduktivitet förbättras med bättre hjälpmedel, nya metoder, maskiner och digitalisering kan allt fler varor och tjänster produceras i en allt snabbare takt och till en allt lägre kostnad. Vi är alla vinnare i denna utveckling. Men jag tycker att vårt lands arbetstagare ska få sin beskärda del. Det handlar om löner, men det handlar också om arbetsvillkor och arbetstider.

Då jag läste kristdemokraten May-Gret Axells insändare i tidningen var det som ett eko från en förgången tid. Retoriken som används emot förslaget på en fyra dagars arbetsvecka påminner om den som användes för att slå ner kraven på 8-timmars arbetsdag för över 100 år sedan. Lyckligtvis fanns det då liksom nu modiga kvinnor och män som inser att effektivitet inte nås enbart av att klämma ut så många arbetstimmar som möjligt ur en människa. En människa behöver också vila och tid att återhämta sig.

Resultaten från en studie som gjordes i Storbritannien talar sitt tydliga språk. Deltagarna i studien fick mer arbete gjort på fyra dagar än på fem dagar. Dessutom började de må bättre både fysiskt och psykiskt. Det blev också mindre frånvaro och fler fortsatte jobba kvar på arbetsplatsen, vilket resulterade i besparingar på rekryteringskostnader.

En kortare arbetsvecka är absolut framtiden. Jag tror vi gör klokt i att börja med fler testförsök och gärna inom åldringsvården och hemvården. Redan nu är det praxis på många enheter att de flesta jobbar deltid, helt enkelt för att få i längden orkar jobba heltid. För dem är en 30-timmars arbetsvecka och en lön som motsvarar heltid det enda rätta i längden. Sedan tror jag fler branscher redan nu i sina kollektivavtal kunde eftersträva mera ledig tid för sina arbetstagare. Exempelvis en 35-timmars arbetsvecka som redan är verklighet för många i Europa.

Axell räknade upp yrkesgrupper i sin insändare. Låt mig svara med att säga att jag helst inte lägger mig på ett operationsbord om kirurgen och vårdpersonalen befinner sig på bristningsgränsen och aldrig hinner vila ut. Jag vill inte vara den åldring som inte får den hjälpande hand man behöver för ingen sökte jobbet som hemvårdare. Jag vill inte vara den arbetstagare som gick in i väggen då arbetstakten var alldeles för hög och kollegorna för få. Jag ser människan och kommer jobba för en fungerande vardag om jag blir invald.

Jacob Storbjörk (SDP)

Riksdagskandidat i Vasa valkrets

Det finlandssvenska teckenspråket klassificeras som ett allvarligt hotat språk enligt Unescos kriterier. Det måste vi göra något åt. Jag själv har haft språkproblem och fått öva teckenspråk som stöd för min talutveckling under mina tidiga levnadsår. Oändligt tacksam för all hjälp jag fick via olika terapier i form av musikterapi, ergoterapi och talterapi innan jag började skolan. Det är viktigt att bli förstådd. Det kommer alltid att finnas behov av tolkning i olika sammanhang.

Textning av TV-program är viktigt för alla hörselskadade, teckenspråkstolkning ännu bättre, och allra bäst om det finns många ute i samhället som kan grunderna i teckenspråk. Även då det kommer till riksdagens debatter bör vi alla ha möjlighet att ta del av tolkningen till svenska eller att svenska undertexter finns tillgängliga. 

Det jag önskar är webbaserade kurser i finlandssvenska teckenspråket. Alla intresserade inom tredje sektorn, vårdpersonal och privatpersoner kan delta. Övningsuppgifterna inskickade som egna inspelningar. Föreläsaren bedömer när deltagaren lärt sig att uttrycka sig med teckenspråket. Detta lyckas bäst hemifrån där man får träna i lugn och ro. 

Jag vill jobba för ärendet i riksdagen samt utmanar alla svenskspråkiga medborgar- och arbetarinstitut i landet att anta utmaningen. Finns säkert många andra som kan hjälpa till med detta inom t.ex. fria bildningen, yrkeshögskolor och företag. Jag tror vi ska klara detta och tillsammans göra en viktig insats för det finlandssvenska teckenspråket. 

Jacob Storbjörk (SDP)

Riksdagskandidat i Vasa valkrets

Vargen har blivit en allt vanligare syn och därtill rör den sig allt oftare i bebyggelse. Vi anser att vi ska ta människors oro på allvar. Vi måste finna en balanserad lösning som håller ner vargbeståndet och håller vargen borta från våra hem. Samtidigt kommer en stamvårdande jakt motverka olaglig jakt.

Denna vecka behandlade man i riksdagens jord- och skogsbruksutskott ett betänkande som anknyter till medborgarinitiativet om inledande av stamvårdande vargjakt och förhindrande av vargskador.

Våra socialdemokratiska utskottsmedlemmar har hela tiden varit eniga om själva saken, dvs. en stamvårdande vargjakt behövs. Veckans situation i utskottet var mera en arbetsfråga där man ansåg att utskottets ordförande har ett ansvar för att leda mötet så att arbetet fortskrider och att de på förhand överenskomna spelreglerna följs. Men nu ska vi blicka framåt. Allt pekar på att jaktlagen preciseras så att förutsättningar för dispensjakt på varg förbättras. Nu visar vi framtassarna mot vargen.

Peter Sjökvist (SDP), riksdagskandidat

Anna Caldén (SDP), riksdagskandidat

Jacob Storbjörk (SDP), riksdagskandidat

Finland står inför en stor omställning när det gäller synen på skogens användning. Sedan urminnes tider har vi hämtat timmer ur skogen för våra husbyggen och ved för att värma våra hus. Vi har exporterat sågvaror, kokat cellulosa och gjort kartong och papper för export. I långa tider har vi även brutit ny åkermark från skogsmarker. Ett lån som lätt kan återställas till skogsmark igen.

Produktionstekniken vid skogsindustrin har utvecklats enormt. Nya fabriker gör så mycket mera av skogsråvaran. Av träd kan man göra nästan vad som helst nuförtiden i form av biobaserade produkter.  Skogen, vårt gröna guld, har om möjligt blivit ännu mer värdefull för oss finländare.

Samtidigt pågår den gröna omställningen i landets energiproduktion. Vindkraftverk byggs i rasande fart runt om i Finland. Många finns placerade på skogsmarker. Det planeras och byggs även stora solkraftsparker och en del av dessa kommer nog att placeras på skogsmarker.

Skogsägare finns det av alla slag i Finland. Förutom några verkligt stora skogsägare, med finska staten i spetsen finns ägandet bra utspritt med många små skogsägare. Jag själv har nyligen blivit skogsägare, utan jordbruk, en lycklig ägare till några hektar. Jag läser som bäst på vad som gäller för en skogsägare. Det visade sig vara en rätt invecklad snårskog av paragrafer och beskattningsbeslut.

Skogsavdrag, det låter ju bra, men kan användas endast för köpt skog (från 1993 framåt).  Skogsmark som man ärvt eller fått som rak gåva berättigar inte till skogsavdrag. Mycket tråkigt med tanke på långsiktigt ägande av skog. Överraskande nog så ska man själv hålla reda på det mesta kring skogsavdraget, för skattemyndigheterna håller inte koll, de gör bara stickprov ibland. Det här borde göras tydligare för att underlätta för små skogsägare. Månget skogsavdrag blir nog outnyttjat på grund av den snåriga lagstiftningen.

Byggare av solkraftsparker vill gärna hyra skogsmark för x antal år framöver ( 30-40 år? ). Det kunde vara ett alternativ för en liten skogsägare att få avkastning i form av hyra. Men en skogsägare utan jordbruk beskattas som jordbrukare om personen hyr ut marken. Det betyder att inkomsterna räknas som förvärvsinkomst och inte kapitalinkomst. Beskattningen kan då redan lätt med en vanlig lön eller pension börja överstiga kapitalinkomstens skattenivå på 30%.

Den lilla människan hamnar lätt i kläm. De stora ägarna kan nog skatteplanera och maximera avdragen, och de har inte heller samma nära förhållande till skogen. Det är bra med många skogsägare i Finland. Gröna skogar är bra och grön energi är en bra sak, men för den lilla skogsägarens skull borde det rensas i snårskogen av paragrafer och skattebeslut.

Jacob Storbjörk (SDP)

Jag som många andra reagerade starkt då Sannfinländarna lanserade sitt nya finskhetsprogram. Det är tråkigt att ett stort riksdagsparti inte ser vårt lands tvåspråkighet som en rikedom som även knyter vårt land samman med resten av Norden. Jag fick som 1:a vice ordförande i Svenska Finlands Folkting under den borgerliga regeringen Sipiläs tid i makten uppleva den orättvisa jourreformen. Tack vare Antti Rinne har nu Vasa centralsjukhus fått fulljour status. Under denna regeringsperiod har även nationalspråksstrategin uppdaterats. Utvecklingen går nu i rätt riktning. Jag vill jobba vidare med landets tvåspråkighet.  

I detta val avgörs också om nästa statsminister heter Sanna Marin. Ett återval av Sanna Marin är i detta val den bästa garanten för att trygga svenska språkets ställning i tvåspråkiga Finland genom att vi som parti faktiskt vågar säga nej till regeringssamarbete med Sannfinländarna.

Jacob Storbjörk (SDP)

För en tid sedan publicerade en arbetsgrupp sina förslag på hur Finland kunde bli fritt från tobaks- och nikotinprodukter år 2030. Jag tycker det är eftersträvsamt att minska användningen av tobaksprodukter. Men förslaget att förbjuda privat import av snus är inte rätt väg att gå. 

Låt mig först klarlägga att jag har inga som helst egna intressen i detta. Jag varken röker eller snusar och har inga planer att börja. Tvärtom uppmuntrar jag gärna fler att fimpa cigaretten. Många av arbetsgruppens förslag är enligt mig helt okej. Men jag tycker också att alla politiska förslag måste vara förankrade i hur världen faktiskt ser ut – inte bara hur man önskar att den vore.

Det är viktigt att komma ihåg att det fortfarande finns många som hämtar snus över gränsen för eget bruk. Det är alltså en sak att förbjuda. Men ett sådant beslut måste också följas upp och det kräver resurser. Jag vill för egen del reservera tullens och polisens resurser till att komma åt farlig narkotika. Inte att söka igenom österbottningarnas jackfickor och bagage för en dosa snus.

Men jag kan inte heller nöja mig med status quo som många andra. Med handen på hjärtat måste vi konstatera att nuvarande upplägg inte heller fungerar. Användningen ökar, samhället går miste om skatteinkomster och vi har helt tappat kontrollen. Här borde våra beslutsfattare dra lärdomar från förbudstiden och försäljning av starka alkoholprodukter. Min personliga åsikt är att jag tycker det är rimligt att Alkos mandat utökas till att gälla försäljning av snus. Då håller vi försäljningen måttfull, samt säkerställer att försäljningsintäkter och skatteinkomster stannar i Finland. Jag tror att vi kan finna förståelse för en sådan lösning i EU.

Jacob Storbjörk (SDP)